När jag köpte Calle var det med vetskap om att han var otroligt sliten. Han var inte ren på något ben. Jag ville bara sluta en cirkel och sedan fick han stanna tills jag såg att han inte orkade mer.
Jag hann rida honom ett fåtal ggr innan han fick sin förkylning som lett till bronkit.
Han har sedan förkylningen varit Marcus häst, enbart ridits av honom. Jag såg att något inte stämde, varken i hagen eller under ridning. Provred honom för första gången på banan och upptäckte att något definitivt inte är bra med hans kropp. Han visar smärta genom att gå in i sig själv och stänga av totalt, kan tolkas som ovilja men det var en tydlig smärta (en smärta han förmodligen redan kände när jag ägde honom för 9 år sedan men som jag då var oförmögen att lyssna till)!
Efter många om och men inser jag att det här köper var nödvändigt för själen. Jag har fått sluta en cirkel och återigen bli bevisad att en häst inte gör något av ondo. Känns trist att ta ett beslut om att ta bort honom nu när Marcus fallit så för honom, men det är inte okej att spara honom för sambons egen njutning. Om några veckor somnar gamla Calle ❤ jag är övertygad om att det är rätt.

Falki fick åka hem till sin ägare idag, han har varit en bra bootcamp-kamrat till Gymir men kommer tyvärr inte stanna på gården.

Gymir har tagit ett steg i rätt riktning, om än ett ministeg ❤

Hermann har börjat följa som handhäst och stod idag lös på gången medan jag raspade hans hovar. Ska tömköra honom några gånger och sedan ställa av honom tills nästa år (han är ju trots allt bara 1).

Börjat spana på en häst (läs ponny) att utvecklas med, så jag kan gå igenom alla kurser till att bli färdig logisk beridare ☺  jag vill ha en ponny av anledning att denne ska passa mina korta ben och matmässigt i kombination med mina knubbisar.
Det här blir en intressant ny resa!

1 kommentarer

Emma m

14 Feb 2017 18:08

Ååhh, vår underbara älskade calliotti!!

Jisses vad jag var förtrollad och förälskad av den herrn, och lika delar skitskraj varpå jag lade av med hästar helt och Calle såldes.

Hört att han nyligen avlivats men detta inlägg gjorde verkligen hela min dag!

Mina föräldrar köpte honom åt mig för herrans massa år sedan i mina tonår när jag växt ur min lilla Welsh mountain (som var grymt välskolad och from som ett lamm) Det blev lite väl häftig kontrast som jag är övertygad om att du skulle hålla med om!

Detta är säkerligen himla märkligt, men jag skulle uppskatta de berättelser du nämner i texten och eventuella fler bilder så oerhört mycket!

Vet inte alls om denna blogg ens är aktiv, men om du ser detta och har lust att värma mitt hjärta ytterligare vore jag så oerhört tacksam!

Lämnar min epostadress i fältet ovan med en minimal förhoppning men tummar hårt hållna för kontakt.
(Inlägget från 2010 jag hittade ang honom gick ej kommentera)


Mvh

Kommentera

Publiceras ej