Att ha mål att bli instruktör med fokus på hästens bästa både på in- och utsidan är inte en lätt uppgift.
Jag bryr mig om ryttaren också men jag vill främst se mig som en talare för hästen, för vem talar för hästen?

Logisk ridning ÄR men är ändå inte någon unik ridning med egen unik gren. Logisk ridning är helt enkelt dressyr (ett ord jag inte gillar att använda eftersom dagens dressyr tyvärr sällan är speciellt medveten). Logisk ridning är dressyr med en högre biomekaniskt medvetenhet, dressyr som formas efter varje individs unika förutsättningar, en dressyr som fokuserar på hållbara, glada och stolta hästar.

Ju mer jag studerar ämnet, lär mig om all biomekanik och studerar små små detaljer jag inte studerat förr så blir allt så.....logiskt! Jag ser på ridning och hästar med nya ögon och jag inser hur enormt stor okunskap det existerar och att detta kommer leda till många trampade tår.

Jag gillar inte att vara personen som kliver folk på tårna men folk tar lätt hästträning otroligt personligt (vilket på sitt vis är fullt förståeligt). Jag dömer ingen, det handlar inte om att folk menar hästen illa, det handlar om okunskap men kunskap är ju något man kan samla på sig om man är villig att testa något annorlunda.

Jag har sett många hästar förvandlas nu, förvandlas till gladare och friskare individer sett ur både ägare och veterinärers perspektiv. Jag har även sett det genom hästens uttryck!

Hästar är på sitt vis lätt, det är människan som är en avancerad varelse.. det är ett tufft ämne att närma sig och jag är medveten om att jag kommer bli både hatad och älskad. Det blir ett stort kliv i min personliga utveckling, ett stort kliv för en tjej som även hon är under utveckling, en tjej som vill hästarnas väl ❤



Vissa dagar känns livet extra rikt, en dag som denna
Jag har spenderat ungefär sex timmar i sadeln, skrattat mycket, andats friskluft, haft solens strålar mot huden, tagit tid för en liten powernap, promenerat hundarna, ätit efterrätt i skogen och haft en härlig tid i egna tankar. Dessa dagar är rikedom för mig ❤


Jag hängde med Katarina och Daniel (som driver Stuteri Seijsing) och min vän Johanna på utställning med två underbara minishettisar nu i helgen.
Att åka på andra tävlingar brukar ge mig ångest, inte av egen nervositet utan av den glädjelösa ridningen. Kan säga att det här var en fantastiskt rolig dag och jag kan efter den här helgen verkligen förstå varför man vill äga minishettis! De är så otroligt stora personligheter och bringar så otroligt mycket stolthet i sina små kroppar!
Jag är helt såld på dessa härliga hästar!!

Båda pojkarna fick med sig fina poäng hem och vi alla fick lämna med stora leenden! Jag har sedan tidigare avgudat fuxen, lilla Pontiac som älskar islandshästar. Rocky den gulsvarta är Johannas häst, en häst med helt otroligt mycket attityd och som inte går att missa. Rocky hörs och syns överallt med sitt kaxiga och självsäkra intryck medan Pontiac är den försynta hästen i bakgrunden med snälla och försiktiga ögon ❤

Jag har nog verkligen hittat mina två storfavoriter bland raserna i hästvärlden,  islandshästar och minis ❤