Låten med så enormt starka minnen. Låten som tar mig till kanada, mitt drömresemål.

Tänk vad mycket en bra film, lite tröstätande, en blå ansiktsmask, en halvtimme sittandes i duschen, ett par tjocksockar och en pratstund med en vän kan göra.
Så underbart att så lite kan göra så mycket ♥



Tar mig en enormt behövlig ensamkväll.
Många tankar fladdrar runt i huvudet på mig, tänk att man kan känna sig så ensam i en såhär befolkad stad. Man saknar sin familj, sina vänner, sin säng och framförallt, skogen. Låter så sjukt men det är faktiskt skogen jag känner mest behov av just nu, vart finns skogen i oslo?

Jens skulle iväg, han tyckte jag skulle fara och hitta på någonting, men helt ärligt så finns det inget annat än just det här jag behövde nu.
Jag gick och handlade, sitter och äter en extremt god yoghurt, la på en ansiktsmask och sitter nu bara i sängen och njuter med lite musik. Lite ensam kvalitetstid, den var välkommen.

Jag har en del att ta tag i, så för att göra detta måste jag jobba hårt ett tag, hårdare än någonsin.
Jag vill finnas till för andra men har nog med att finnas till för mig själv, jag skulle behöva en kram, ska be Jens om en när han kommer hem.

Jag har dessutom fått för mig att jag skulle behöva lite kreativitet i mitt liv. Jag är sugen på att måla, sticka, pyssla, eller göra någonting annat kreativt. Jag vet inte vad som händer just nu, en del av mitt konstant kaotiska liv.



Av någon anledning så lyckas jag alltid ställa mig upp, hur tungt saker än känns och hur långt borta någonting än är. Jag hittar alltid någon ljuspunkt, trots att den nästan ibland känns obefintlig.

Jag klarar det här, precis som jag klarar allt annat.